Nytt besök i vänskolan i Kenya

Vartannat år reser GE6 på exkursion till Kenya tillsammans med Kauniaisten lukio. Den här gången fick nio studerande från vår skola chansen att besöka vänskolan Canon Kituri i Taita. Under studieresan delades också läsårets dagsverkspengar ut. Läs mer i Caspers reseskildring och se på Kobbens film från Kenya!  



Kenya 4             Kenya 2  

Länkar till fler foton och film finns längst ned.


Dagen var den 10 januari 2020 och 9 studeranden från GGs, 9 studeranden från Kauniaisten Lukio samt respektive skolors biologi- och geografi lärare Evi och Jarmo stod samlade på Helsingfors flygplats. Vi samlades alla klockan 7.00 i terminal 1 på flygplatsen för namnupprop och lite småprat innan den långa flygresan till Kenya. Resan var en del av den unika kursen Ett geografiskt projekt som vi 20 personer skulle få ta del av. Innan resan hade vi haft regelbundna möten på måndagar klockan 14.45 turvis i GGs och Kauniaisten Lukio då vi som grupp diskuterade praktiska arrangemang inför resan. Dessutom arbetade vi parvis kring olika ämnen berörande Kenyas kultur- och naturgeografi. Avgiften för resan uppgick till 900€ men det omfattade alla kostnader under våra 9 dagar i Kenya. 

Vårt första flyg avgick 8-tiden från Helsingfors till Frankfurt där vi sedan skulle byta flyg för att bege oss neråt mot Kenyas huvudstad Nairobi. Mellanlandningen i Frankfurt gick bra och efter en 8 timmar lång flygresa närmade vi äntligen oss Östafrikas näststörsta stad Nairobi. Ankomsten var smidig och vi kom alla igenom passkontrollen utan problem. När vi sedan tillsammans vandrade ut ur flygplatsen gick vi till mötesplatsen där vi skulle träffa vår lokala guide. Efter ett par minuter anlände han i sin buss och när vi alla satt oss bekvämt hörde vi Totos världskända låt Africa ljuda i bakgrunden och då visste vi med säkerhet att det stora äventyret hade börjat. Efter en kort busstur kom vi fram till vårt logi, ACK Guesthouse, där vi skulle spendera resans två första nätter. 

Lördagen den 11 januari började med gemensamt morgonmål och därefter avfärd mot Kiberaslummen. Detta slumområde är Östafrikas största där det bor en så stor mängd människor alla myndigheterna helt enkelt tappat räkningen. Vår grupp hade tidigare under läsåret ordnat en insamling i skolan för att samla ihop mjukisdjur och dylika saker som vi skulle donera till Drug Fighters-skolan mitt i slumområdet. Tanken var att förutom mjukisdjuren även ge skolan ett ekonomiskt bidrag bestående av de insamlade dagsverkspengarna konverterade till kenyanska shillings. För att ta oss till skolan måste vi omringade av beväpnade vakter gå en god bit genom slumområdet och sedan in på det välavgränsade skolområdet. Där fick vi sedan höra lite om vad de arbetar med, hur de utvecklats och vad bakgrunden till deras aktivitet är. Vi fick träffa många ivriga små skolelever som var glada att få träffa oss. Efter denna minnesvärda upplevelse begav vi oss vidare via ett köpcentrum där vi pausade för lunch för att sedan fortsätta till en kaffeplantage lite utanför Nairobi centrum. När tyvärr denna var stängd försökte vi oss på att besöka en teplantage istället men dock efter många om och men körde vi tillbaka till vårt hotell där vi avslutade dagen med middag och reflekterade över den helt annorlunda vardag barnen i Kibera tvingas utstå. 

Följande dag, söndagen 12 januari, hade vi efter ett snabbt morgonmål gemensam avfärd ner mot Taita Hills där vi skulle spendera resten av resan. Det var en mycket varm och solig dag och när vi hoppade på bussen smörjde de flesta in sig med ett extra lager solkräm. Vårt första pausställe blev en större matbutik utanför Nairobis kärncentrum där vi fick köpa mat, snacks och dricka inför den sex timmar långa bussresan. När bussen körde ut ur Nairobi märkte vi genast hur växtligheten tilltog och allt fler djur uppenbarade sig på de öppna savannslätterna. Efter bara ett par tio minuter fick vi se resans första zebra och då märktes det att vi på allvar kommit ut på den kenyanska landsbygden. Ungefär halvvägs till Taita stannade vi i för lunch i ett ståtligt Sikhtempel. Resten av bussfärden gick smidigt och vi körde hela tiden invid den nya ståtliga järnvägen som byggts mellan Nairobi och Mombasa med pengar från kinesiska investeringar. Den sista halvtimmen av bussresan fick bestod av körning uppför branta backar med fantastisk utsikt tills vi sedan kom fram till Helsingfors universitets forskningsstation beläget ungefär 1400 meter ovan havsytan. När vi delat upp rummen mellan oss och bekantat oss med området var det dags för middag. Även denna gång fick vi smaka på ganska så traditionell kenyansk mat bestående av bl.a. ris, potatis, spenat och någon köttblandning. Därefter följde gemensam diskussion om dagen och de som ville hade möjlighet att gå i bastu. Efter den långa dagen med maxtemperatur på ungefär 35 grader Celsius var vi alla ganska trötta och gick till sängs kring tio. 

Måndagen 13 januari började när vi hörde matklockan utanför köket kalla in oss till morgonmål. Vi serverades gröt, bröd, omelett och tillhörande kaffe eller te. Vid morgonmålsbordet berättade Evi och Jarmo om dagens program och indelade oss i par inför vår första paruppgift. När vi alla ätit klart begav vi oss iväg mot den närliggande byn Wundanyi till fots. Väl framme i byn hade vi i par som uppgift att sketcha upp en schematisk karta över den lilla byn. En perfekt uppgift för att kombinera det vi lärt oss under geografilektionerna med ett praktexempel på kenyanskt bysamhälle. Efter en stunds omkringströvande träffades vi i mitten av byn för att gå via en lokal matbutik och sedan traska tillbaka till forskningsstationen för att äta lunch. Därefter skulle vi alla få vara med om något som många av oss troligen skulle benämna kulturchock, nämligen besöket till vänskolan Canon Kituri i Taita. Ingen av oss visste riktigt vad som väntade när vi med vår buss körde in på skolgården till Canon Kituri Secondary School. Vi välkomnades genast av de ivriga och gästvänliga eleverna som gladeligen visade oss runt på skolan. När några timmar förlöpt hade samtliga av oss skakat hand men hundratals elever fick vi besöka en närliggande farm där förra GGs-Kenyaresans ekonomiska bidrag gått till implementerandet av en modern och effektiv biogasgenerator. Efter en intensiv och social dag åkte vi tillbaka till stationen och avslutade med middag.

Tisdagen 14 januari sken solen kraftigt och det var återigen en mycket varm dag. Med vår buss och lokala guide brummade vi sakta nerför bergssluttningarna i Taita och njöt av utsikten i den vackra morgonsolen. Dagens program var lite annorlunda. Först skulle vi göra ett besök till en Sisalplantage utanför Taita. Plantagen är en gigantisk farm ursprungligen uppköpt av en grekisk familj som sedan gått vidare i arv och idag täcker ungefär en areal motsvarande Wales yta. Väl på plats fick vi ta del av hela utvinningsprocessen och göra ett unik besök till fabriken där vi fick se arbetet förlöpa i realtid. Sisal används sedan för en rad olika ändamål, bl.a isolering av hus och för olika typer av rep. Efter besöket till plantagen körde vi till den närbelägna byn Voi för en kort lunchpaus och därpå besök till en matbutik i byns centrum. Bussen fortsatte efter detta vidare ut på landsbygden tills vi kom fram till ett naturskyddsområde där vi fick höra om projektet för att motverka avskogning och minska koldioxidutsläpp, REDD+. Dessutom fick vi besöka några lokaler i området där kvinnors arbetsmöjligheter främjas genom kvinnligt företagande. Efter detta begav vi oss tillbaka mot forskningsstation i den stekande eftermiddagssolen och avslutade med gemensam middag och reflekterande diskussion. 

Onsdagen den 15 januari skulle komma att bli resans kanske längsta och intensivaste dag. Efter ett gemensamt morgonmål hoppade vi återigen på bussen och körde upp mot vänskolan Canon Kituri. Idag skulle vi få ta del av några lektioner på skolan, bl.a. geografi, matematik, engelska och swahili. Det var mycket intressant att få vara med och uppleva en helt annorlunda skolvardag. Det var verkligen ögonöppnande. I skolan är det förbjudet för pojkar och flickor att prata med varandra och när vi fick höra att de kan få flera veckors avstängning från skolan ifall denna regel inte följs blev vi väldigt förvånade. Systemet skiljer sig väldigt mycket från det finska skolsystemet och det var fascinerande att se hur driftiga och ambitiösa de flesta av eleverna var. Efter två lektioner ordnades en gemensam samling där skolans rektor höll ett tal till skolan och välkomnade oss från Finland. Därefter det uppträdde en grupp skickliga dansare från skolan med en traditionell kenyansk dans och därefter en snäppet modernare dans. Sedan var det vår tur att uppträda och då hade vi från GGs bestämt oss för att framföra den amerikanka dansen Salty Dog Rag som alla från GGs övat inför gammeldansen. Det blev en livfull samling som följdes av en snabb lunchpaus. Näst på programmet var utfärd till den närbelägna bergsregnskogen Ngangao dit vi skulle vandra tillsammans med en grupp skolelever. Det var en lång promenad men efter kanske en timmes promenad genom tät skog och krånglig terräng kom vi äntligen fram till toppen av berget med en magisk utsikt. Vi fick bevittna en vacker solnedgång i vackra färger. Vid det skede började skoleleverna med sina lärare dra sig tillbaka och tackade för sig medan vi stannade kvar en stund till för att få uppleva regnskogen i mörker. Vi hoppades få höra en unik art primater som är endemisk för Taitas regnskogar med ett rätt så kännspakt läte. Efter denna långa dag kom vi tillbaka till stationen kring 8 och åt alla en snabb middag för att sedan hinna i säng i god tid inför morgondagen. 

Det var tidig väckning torsdagen den 16 januari och avfärd med bussen redan 6.00. Idag var det dags för den efterlängtade safarin. Vi körde i cirka 30 minuter innan vi kom fram till nationalparken Lumo där vi skulle spendera torsdagen. Efter snabbt toabesök och biljettköp rullade bussen in i nationalparken och sökandet efter The Big Five kunde börja. De första djuren vi möttes av var ett par bufflar och därefter en elefant samt antiloper. Vi körde förbi den välkända lejonklippan där vi fick se några lejon och sedan fortsatte vi längre in i parken. Efter någon timme kom vi fram till ett känt hotellområde invid ett sumpmarksområde där vi stannade för en kort paus. Vi körde vidare och nådde vid lunchtid hotellområdet Lion Bluff där vi även fick träffa den pratglada ägaren som berättade om hotellets historia och deras strävan efter naturhabitatens fortlevnad. Efter en god lunch med fantastisk utsikt fortsatte safarin och vi körde in i ett område med buskigare växtlighet och högre träd, inte längre så savannlikt. När klockan närmade sig sex körde vi tillbaka mot nationalparkens ingång och just före vi körde ut på landsvägen fick vi ta några sista bilder på de majestätliga svart-vita zebrorna. Vi körde tillbaka i solnedgången och väl tillbaka på hotellområdet fick vi njuta en lugn kväll i Taita med en otroligt vacker och klar stjärnhimmel där vi lyckades pricka ut bl.a. Stora björnen och Orions bälte. 

Fredagen 17 januari som skulle komma att bli den sista för oss i Taita skulle vara lite mer fysiskt ansträngande. Idag skulle vi nämligen bestiga områdets högsta berg vid namn Vuria omgiven av bergsregnskog. Det var inte en lätt färd uppför berget och i den kraftiga hettan tvingades vi ta flera pauser. Några av oss stannade även halvvägs upp för att ta en ordentlig paus. Terrängen var den hittills mest krävande då vi fick vandra genom tät regnskog längs en stig som numera knappt ens var synlig. Våra skor blev smutsiga och svetten rann men det var ju ett oförglömligt äventyr. Efter att bergstoppen var nådd vandrade vi långsamt ner igen längs en betydligt lättare väg och kom tillbaka till bussen. Vi pustade alla ut och fick sitta stilla en god stund förrän vi kom fram till nästa punkt, skallgrottan. Vi fick höra berättelsen om hur generation efter generation fört sina förfäders skallar till en specifik grotta för att låta dem vila i fred. Grottan som var väldigt välgömd inne i skogen innehåll hundratals gamla skallar. Trots att Kenya är ett väldigt kristet land är det mycket intressant att se hur gamla myter och seder lever kvar i kenyanernas vardag som influerats av deras naturreligioner. Efter detta besök körde vi en sista gång via Wundanyi invid forskningsstationen för att köpa frukt och lite vatten inför kvällen samt för att ta våra sista andetag i den unika bykultur som finns i Taita. Åter tillbaka på forskningsstationen fick vi smälta våra sista upplevelser i Taita innan vi började packa ihop våra grejer inför den långa färden tillbaka till Nairobis flygfält dagen därpå. 

Lördagen den 18 januari släpade vi alla ut våra resväskor ur våra rum, tackade den gästvänliga personalen på forskningsstationen, tog en stor gemensam gruppbild och hoppade på bussen för att köra norrut mot Nairobi. Halvvägs till Nairobi stannade vi för lunch igen i samma sikhtempel som vi gjort på vägen ner till Taita. Efter en snabb lunch åkte vi några kilometer vidare för att stanna i en liten affär med träfigurer. Dessa träfigurer var gjorde av byns lokala invånare och flera av oss köpte därifrån souvenirer. Sedan fortsatte vi vidare norrut mot Nairobi och fick se våra sista zebror innan vi körde in i den stora huvudstaden. Vi stannade snabbt i en större butik för att spendera våra sista kenyanska shillings och därefter åt vi middag på KFC innan vi åkte till flygfältet för att åka tillbaka hem till Finland. På flygfältet var de flesta av oss ganska trötta efter den långa bussfärden och det kändes rätt så skönt när vi fick sätta oss i nattflyget tillbaka till Frankfurt. Efter mellanlandning i Tyskland kom vi tillbaka till Finland på söndag förmiddag den 19 januari.

Här finns foton från studieresan. 
Här finns Kobbens film från Kenya.

text: Casper Wiedmer

ggs 2d vit